torsdag 9 januari 2014

Revansch på livet!


Jag har idag tittat på ett 13 minuter och 11 sekunders klipp. Minuter och sekunder som fick tårar att rinna ner för mina kinder.

Alla som har 13 minuter och 11 sekunder över i sin hektiska vardag bör sätta sig ner och titta.

Denna kvinna som heter Lizzie Velasquez har idag hjälp mig att sätta fingret på vad som är 'jag', vad som definierar mig som person.


Livet är för många ingen räkmacka eller en röd matta som rullas ut framför våra fötter. Visst är livet för det mesta underbart, men ibland drabbas vi av saker som vi inte kan styra och som får våra fötter att dras undan. Vi ramlar pladask på livets mark och undrar vad som håller på att ske - och många gånger varför. Vi kanske drabbas av en sjukdom - fysisk eller psykisk, har det tufft på jobbet eller i skolan. Människor som inte vet bättre, eller som försöker få sig att känna sig bättre genom att trycka ner någon, fryser ut oss och får oss att känna som om det är vårt fel.

Vad har vi då för val?

Ni som känner mig, vet kanske att jag har två utmattningsdepressioner bakom mig och jag kommer att få tänka mig för och leva med sviter av detta ett långt tag. Sedan gick jag i går igenom min fjärde cellgiftsbehandling för bröstcancer. Ja, listan kan göras längre, men jag väljer att stanna här. Syftet med det jag skriver i dag är inte alls att tycka synd om mig själv, utan...

...den stora frågan är - är det detta som definierar vem jag är? Mitt svar är nej och åter nej! Det är och kommer alltid att vara en del av mig, naturligtvis. Men jag vill göra allt jag kan för att detta inte ska bryta ner mig, utan snarare använda det som ett trappsteg till att bli en bättre människa. Få större förståelse för andra och ge en högre tolerans nivå för andra människor. Detta val är inte lätt, utan kräver ett beslut vare sig jag vill eller inte.

Var och en av oss har en historia som inte är lik någon annans - och det har präglat oss vare sig vi vill eller inte. Men kan vi inte se om vi kan ta lite revansch på livet? Finns det någon i din närhet som vill trycka ner dig?

Sträck på dig, håll huvudet högt och ta revansch! Använd detta som ett steg att komma 'högre upp' i strävan att bli en bättre människa. Jag vet, det är inte lätt.

Men kan vi inte försöka - du och jag?

1 kommentar:

  1. Detta inlägg stämmer verkligen till eftertanke. Så kloka ord! Var och en får vi vandra vidare på vår livsstig. Ett trappsteg i taget. Och i tanken kan vi ta varandra i hand.....
    Kram. Berit-
















    SvaraRadera

En liten kommentar värmer hjärtat!